REGERINGSFRKLARING.


Eders Majestter, Eders Kungliga Hgheter, herr
talman, ledamter av Sveriges riksdag!


Sveriges neutralitetspolitik r av avgrande betydelse fr
vrt lands fred och oberoende. Den bidrar ocks till
stabilitet och avspnning i vr del av vrlden. Kring denna
politik finns en bred folklig uppslutning. Den kommer att
fullfljas med kraft och konsekvens.

Neutralitetspolitiken stds av ett starkt frsvar till vrn
fr vrt oberoende. Krnkningar av svenskt territorium kommer
aldrig att accepteras. Armn kommer att reformeras och
effektiviseras. Det r regeringens fresats att ska breda
lsningar i frgor som r av betydelse fr vr nationella
skerhet.

Regeringen har vlkomnat verenskommelsen mellan Frenta
staterna och Sovjetunionen om att avskaffa de landbaserade
medeldistanskrnvapnen. Nu mste anstrngningarna inriktas p
att bland annat minska de strategiska rustningarna och f
till stnd ett fullstndigt provstoppsavtal. Fr detta verkar
Sverige bland annat inom ramen fr sexnationsinitiativet.

Regeringen kommer att fortstta att arbeta aktivt fr en
krnvapenfri zon i Norden och fr en korridor fri frn
slagfltskrnvapen i Centraleuropa.

Genom att stdja u-lndernas ekonomiska och sociala
utveckling vill regeringen bidra till att vnda
tillbakagngen i de fattiga lnderna och lindra skuldkrisen.
Bistndet skall vidare frmja en framsynt hushllning med
naturresurser och omsorg om miljn.

Regeringen kommer att verka fr att en global FN-konferens om
milj och utveckling inkallas 1992.

I Centralamerika har de fem presidenterna undertecknat en
fredsplan, som Sverige gett sitt helhjrtade std.
Frhandlingar pgr om fred mellan Iran och Irak. De
sovjetiska trupperna r i frd med att lmna Afghanistan.

I flertalet av de regionala konflikterna har Frenta
nationerna kunnat gra viktiga insatser. Sverige medverkar
bland annat i FN:s observatrsgrupper i Afghanistan och i
Iran/Irak.

Det r med gldje vi mottagit beskedet att Nobels fredspris i
r gr till FN:s fredsbevarande styrkor. Sverige har deltagit
i s gott som samtliga FN-insatser av detta slag. Det r
ocks hedrande fr Sverige att generalsekreteraren, i samrd
med parterna, utsett vr FN-ambassadr till sin personlige
representant vid fredsfrhandlingarna mellan Iran och Irak.

Det frnedrande apartheidsystemet i Sydafrika mste
avskaffas. Ett beslut av FN:s skerhetsrd, om bindande
sanktioner mot Sydafrika, skulle vara den mest effektiva
tgrden i detta syfte.

Konflikten i Mellanstern tillhr de mest svrlsta i vr
tid. Regeringen stder aktivt strvandena att sammankalla en
internationell fredskonferens i FN:s regi.


Vrt land r beroende av ett fritt handelsutbyte nationerna
emellan. Vi r pdrivande i de frhandlingar som nu pgr fr
att strka frihandeln.

Regeringen kommer, inom ramen fr och i samverkan med vriga
EFTA-lnder, att frdjupa samarbetet med EG p alla
samhllsomrden, s lngt detta r frenligt med
neutralitetspolitiken. Ocks det nordiska samarbetet
utvecklas. Hrvid skall kraven p full sysselsttning,
vlfrd, god milj och fackligt medbestmmande sttas i
centrum. Mjligheterna till studier, arbete och kulturellt
utbyte ver nationsgrnserna skall utvidgas.


Regeringen avser att p flera stt befsta och strka
rttssamhllet.

Domstolarnas och klagarvsendets mjligheter att utfra sina
viktiga uppgifter frbttras.

Regeringen kommer att lgga frslag om tgrder fr att
utveckla och effektivisera polisens verksamhet.

Frslag om snkt grns fr rattonykterhet kommer att
frelggas riksdagen.

Lokalt brottsfrebyggande arbete skall uppmuntras. Kampen mot
vldet och den ekonomiska brottsligheten prioriteras.

Kriminalvrden mste bedrivas s att rymningar frhindras.
Samtidigt mste fngelsetiden och frivrden underltta en
teranpassning efter frigivningen.


Mlet fr den ekonomiska politiken r full sysselsttning och
kat vlstnd fr hela folket.

Den alltfr hga inflationstakten mste bringas ned. Drfr
mste budgetpolitiken vara fortsatt stram och de starka
statsfinanserna bevaras. Kostnadskrvande reformer genomfrs
endast i den takt som utrymme skapas genom ekonomisk
tillvxt, omprvningar av utgiftsprogram och
rationaliseringar i den offentliga sektorn.

Brist p arbetskraft och det lga sparandet begrnsar
tillvxten och driver upp priser och kostnader. Srskilda
tgrder kommer drfr att sttas in fr att ka sparandet
och bttre ta till vara mnniskors vilja till arbete. Frslag
kommer att lggas fram fr att ka konkurrensen och hlla
tillbaka kostnaderna p omrden dr prisutvecklingen driver
p inflationen.

En snkning av marginalskatten 1989 med tre procentenheter
fr i frsta hand heltidsarbetande kommer att fresls.

Senare under valperioden kommer frslag att lggas fram om en
omfattande reformering av skattesystemet. Syftet r att
stimulera arbete och sparande. Den statliga inkomstskatten
skall snkas och kapitalbeskattningen skrpas. Skattesystemet
skall gras enklare och skatteplanering motverkas.
Fretagsbeskattningen kommer att reformeras i riktning mot
lgre skattesatser och bredare skattebaser. ven den
indirekta beskattningen skall reformeras.


Fr att ytterligare ka sysselsttningen och mta bristen p
arbetskraft kommer regeringen att utveckla den aktiva
arbetsmarknadspolitiken. terkommande utbildning i
arbetslivet och kompetensgivande vidareutbildning spelar
hrvid en viktig roll. Handikappades mjligheter att delta i
arbetslivet mste ytterligare frbttras. Invandrarnas
intrde p arbetsmarknaden br underlttas.

Arbetslivet skall gras tryggare och rttvisare.

Regeringen kommer att inbjuda organisationerna p
arbetsmarknaden och berrda myndigheter att delta i en
arbetsmiljkommission fr att gra srskilda insatser fr de
400.000 mest utsatta arbetena. Kommissionen skall lgga fram
frslag till tgrder som ger hlsosammare arbetsmiljer, och
som minskar de mnga arbetsskadorna.

Under valperioden lagstiftas om en sjtte semestervecka.
Denna reform genomfrs stegvis.

Det r angelget att fortstta arbetet med att bryta den
knsuppdelade arbetsmarknaden. Kvinnor och mn mste lttare
kunna frena frvrvsarbete med frldraansvar. Fortsatta
tgrder kommer att vidtas fr att ka kvinnorepresentationen
i olika beslutande organ.

Den breddning av regionalpolitiken som gt rum under senare
r, med inriktning mot kompetenshjning, utbildning och
frbttrad infrastruktur, kommer att fortstta.

De sm fretagen svarar fr mycket av dynamiken och
frnyelsen i det svenska nringslivet. Strvan att skapa goda
utvecklingsmjligheter fr smfretagen kommer drfr att
fortstta.


Den genersa och solidariska flyktingpolitiken ligger fast.
FN:s arbete fr vrldens flyktingar skall f fortsatt starkt
std. Rasism och frmlingsfientlighet skall motverkas.

Frslag kommer att frelggas riksdagen om en ny
utlnningslag. Vntetiderna i utlnningsrenden skall
frkortas vsentligt.


Hnsynen till milj och natur mste prgla utvecklingen p
alla samhllsomrden. Riksdagens beslut om trafikpolitiken
har drvid stor betydelse.

En radikal miljpolitik frutstter en stark ekonomi. Arbetet
drivs vidare fr att n verenskommelser ver grnserna om
minskade luft- och vattenfroreningar och om skydd fr
jordens klimat. Avvecklingsplanen fr freon fullfljs.

Industrins produkter och processer skall bli renare genom
hrda krav och snabb anpassning till ny teknik. Givna
tillstnd omprvas. Kraven p miljfarliga produkter,
kemikalier och p avfallshanteringen skrps. Nya kemiska
mnen frhandsgranskas.

Miljavgifter infrs redan r 1989 p klororganiska freningar
och svavel. Frslag om miljavgift p andra mnen, bland
annat p koldioxid, presenteras under mandatperioden.

All miljlagstiftning skall ses ver och samordnas. Frslag
till ny naturvrdslag liksom ytterligare skrpningar av
miljskyddslagen presenteras under mandatperioden.

Miljskyddsorganisationen ges kade resurser. Srskilda
tgrder stts in i speciellt utsatta regioner, till exempel
vstra Skne och Sundsvall/Timr-omrdet.

Regeringen inbjuder inom kort fretrdare fr de tre
storstadsregionerna till verlggningar om hur miljn i dessa
omrden skall frbttras.

Frslag kommer r 1990 att frelggas riksdagen om vilka tv
reaktorer i krnkraftverken Barsebck och Ringhals som skall
tas ur drift 1995 och 1996. Energisystemet frndras s att
frsurningen minskar och klimatpverkan motverkas.

Regeringens jordbrukspolitik syftar till ett livskraftigt
jordbruk utan skadlig pverkan p miljn. En frskjutning
mste ske frn dagens intensiva produktion till ett jordbruk
som bttre motsvarar de krav som stlls, nr det gller
miljn och den regionala frdelningen. Alternativodling skall
stimuleras. Det ppna landskapet vrnas.

Den internationella utvecklingen kommer ocks att stlla krav
p en omstllning av jordbruksstdet till former som innebr
minskad protektionism. Regeringen avser att utveckla
livsmedelspolitiken s att prisutvecklingen dmpas och
konsumenterna erbjuds livsmedel till rimliga priser.
Livsmedelskontrollen skrps.


Den offentliga sektorn skall frnyas fr att bttre tjna
mnniskorna efter deras behov och nskningar. Servicen och
valfriheten skall ka. Effektiviteten skall frmjas, bland
annat genom att de anstlldas initiativkraft fr ett vidgat
utrymme.

Frldrafrskringen byggs ut frn nio till 18 mnader, med
ersttning enligt inkomstbortfallsprincipen. Utbyggnaden
skall vara slutfrd 1991. Den frsta etappen, som trder i
kraft den 1 juli 1989, innebr ytterligare tre mnaders
ersttning.

Utbyggnaden av barnomsorgen fortstter i enlighet med
riksdagens beslut.

Genom den extra hjningen av basbeloppet frn och med den 1
januari 1989 fr pensionrerna full kompensation fr
devalveringen 1982.

Regeringen avser, bland annat genom Hlso- och
sjukvrdsberedningens arbete, att gna stor uppmrksamhet t
att alla fr rtt till en hlso- och sjukvrd av hg
kvalitet. Personalrekryteringen inom vrden och omsorgen
mste frbttras.

Situationen fr svrt handikappade samt fr handikappade barn
och deras familjer kommer att uppmrksammas srskilt.

ldreomsorgen byggs ut i syfte att skapa trygghet,
sjlvbestmmande och valfrihet fr ldre.

Kampen mot HIV och AIDS skall fortstta, liksom kampen mot
droger.

Regeringens proposition om grundskolan freligger nu fr
behandling. Gymnasieskolan reformeras. Det innebr
frndringar av svl de yrkesinriktade som de teoretiska
linjerna. Alla ungdomar under 20 r skall beredas plats i
gymnasieskolan.

Vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och
personalutbildning skall samordnas bttre.

Anstrngningarna att uppn kad jmstlldhet och en jmnare
social sammansttning p alla utbildningsvgar kommer att
intensifieras. Srskilt invandrarungdomarnas situation kommer
att uppmrksammas.

Det internationella samarbetet inom forskning och utveckling
blir allt viktigare. Regeringen kommer att fortstta arbetet
med att skapa goda frutsttningar fr svenskt nringsliv och
svenska forskare att delta i det internationella
forskningssamarbetet.

Under den kommande valperioden skall 300 miljoner kronor
satsas p frnyelse och utveckling av kulturlivet. Barn och
ungdomar skall ges kade mjligheter att mtas och sjlva
utva musik, dans, sng, litteratur, teater och andra
konstnrliga verksamheter. De konstnrliga yrkesutvarnas
villkor skall frbttras. Kulturlivet i hela landet skall
strkas.

Folkrrelserna, inte minst ungdomsorganisationerna och
idrottsrrelsen, utfr ett vrdefullt arbete som skall
stdjas och underlttas.

Bostadsbyggandet skall ha en sdan omfattning, att behovet av
bostder kan tillgodoses. Anstrngningarna att f fram fler
bostder till unga intensifieras. Resurser frigrs fr
bostadsbyggande genom begrnsningar av annat byggande i
verhettade regioner. Ytterligare tgrder fr att begrnsa
kostnadsutvecklingen vidtas.


De kommande tre rens politik kommer att stta sin prgel p
utvecklingen i vrt land under nsta decennium. De nrmaste
ren stlls vi infr utmaningar med verkningar in i nsta
rhundrade.

Skiftet mellan 80- och 90-talen br drfr anvndas fr att
lngsiktigt befsta och strka det som mste vara grunden
ven fr den framtida utvecklingen: ekonomin,
sysselsttningen och vlfrden.

Drmed skapar vi ocks handlingsutrymme fr den frnyelse och
de nya insatser som krvs p en rad viktiga omrden: inom
milj- och energipolitiken, i den gemensamma sektorn, i
arbetslivet, p skatteomrdet och fr att strka vrt
samarbete - ekonomiskt, socialt och kulturellt - med andra
lnder.

Frutsttningar fr en sdan inriktning av politiken r
gynnsamma.

Den internationella utvecklingen ger hopp om ytterligare steg
mot fred, frihet och kad frstelse mellan nationer och
folk.

Sveriges ekonomiska lge har kraftigt frbttrats under
senare r. Sysselsttningen i vrt land r hg.
Vlfrdssamhllet vilar p en bred folkopinion.

Det finns en stark politisk vilja och uppslutning fr att med
kraft angripa miljproblemen.

Vi kan p goda grunder knna optimism infr framtiden.

Men det finns ocks goda skl att pminna om hur snabbt en
gynnsam utveckling kan vndas i sin motsats. Det skedde under
70-talet, nr svensk ekonomi drabbades av den svraste krisen
sedan 30-talet. De uppgifter vi har framfr oss, och riskerna
fr snabba dramatiska frndringar, innebr att det kommer
att krvas ansvar, politisk handlingskraft och frmga till
samarbete ocks i framtiden.

Fr frsta gngen p 70 r tar nu ett nytt parti ste i
riksdagen. Jag vill hlsa Miljpartiet de grnas ledamter
vlkomna till vad jag hoppas blir ett inspirerande
riksdagsarbete.

Vi har alla ett gemensamt ansvar fr att de tre kommande ren
blir goda fr vrt land och alla dess invnare, fr miljn,
fr vra relationer med omvrlden och fr kontakterna och
samvaron oss mnniskor emellan i vardagen, oavsett var vi har
vrt ursprung.

Det r regeringens ansvar och strvan att ta till vara alla
goda initiativ, att verka fr breda lsningar och att fra en
politik i hela folkets intresse.
